Av allt det jag hittills genom åren sett av Gudruns måleri har för mig med tiden kommit att uppstå ett slags parallellvärld – och jag ser alltid hennes målningar som skildringar där inifrån. De beskriver ett hemlighetsfullt folkslag fullt sysselsatt med alternativa verksamheter. Det kan röra sig om att spinna ljus, att bedriva fiske med aldrig tidigare beskrivna metoder, att med av tankar bildade huvudbonader på skallarna fara fort i tunnlar eller stående i vatten bedriva spaning efter röd färg.
Det är intressant. Som en egen etnografi. Väldiga maskindelar snurrar. Vad för energislag bildas,
är det drömenergi?
I Gudruns parallellvärld råder en fredlig dramatik. Det är aldrig tråkigt där. Fornt och framtida strömmar ständigt fram och åter genom varje ögonblick av nu. Där kunde man vara!

Birgitta Lillpers i mars 2016